Martin Luther kan tacka Gutenberg för spridningen

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 171103

I staden Wittenberg i östra Tyskland håller man som bäst på att fira 500-årsdagen av Martin Luther och den reformation av kyrkan som han inledde genom att spika upp sina 95 teser på porten till Schlosskirche, slottskyrkan i Wittenberg.
       Så hävdas det i alla fall. Om och i så fall exakt var teserna spikades upp är man oense kring. Att den 31 oktober är tidpunkten för de 95 tesernas publicering är man dock mer enig om.
       Mycket har skrivits om Luther och hans teser från teologiska och kulturella perspektiv – men hur fick de sådan spridning, i början av 1500-talet, när alla texter skrevs för hand? Luther hade turen att leva precis i inledningen av den tredje mediatekniska revolutionen: uppfinnandet av tryckpressen.
       Således hade Luther Johannes Gutenberg att tacka för spridningen av inte enbart de 95 teserna, utan för en mängd andra skrifter som Luther var upphovsman till.

I John Mans biografi Gutenberg (2004) framgår tydligt att vad Gutenberg uppfann under andra halvan av 1400-talet egentligen inte var själva tryckpressen, utan de lösa typerna med vilka man sätta textsidor och mångfaldiga dem på ett effektivt, närmast industriellt sätt.
       När Gutenbergs initiala tekniska problem med att konstruera typer och sättramar, med att utveckla bläckkvalitet och pappersdito var relativt lösta kunde böcker skulle tryckas i stora upplagor.
       Men vilka böcker skulle tryckas? Gutenberg var ingen författare, utan en teknikutvecklande entreprenör. Vilka texter fanns att tillgå?
       Inte helt oförutsebart blev Bibeln den första skrift som Gutenberg tryckte. Den katolska kyrkan välkomnade denna tryckteknik med öppna armar och såg framför sig hur alla kyrkor och kloster ägde samma version av bibeln att läsa och predika ur.
       Kyrkan såg framför sig möjligheten att eliminera såväl lokala variationer av Bibeln, som mänskliga fel hos handskrivarna. Inte enbart bibeln trycktes, utan även mässböcker och körböcker.

Däremot räknade inte den katolska kyrkan med att tryckpressen skulle användas mot den. Ett väsentligt skäl till att Luther lyckades reformera kristendomen var att han var synnerligen publiceringsivrig och att han snabbt kunde trycka stora upplagor av sina teser och sina predikningar.
       Ett annat skäl var att Luther skrev på tyska för tysktalande och inte på latin. Det gjorde hans verk än mer spridbara. Man räknar med att så många som en tredjedel av alla böcker som trycktes i Tyskland 1520 var författade av Luther.
       Med hjälp av Gutenbergs tryckteknik bidrog Luther inte enbart till att reformera kristendomen, utan även till att den tysktalande befolkningen blev mer medveten om sig själv och gränserna mot andra.
       Och med hjälp av Luther befästes den papperstryckta bokens särställning, en särställning som innehas fortfarande, i internetåldern.