Kultursidan Sundsvalls Tidning 070302
Charlie Christenssen
Arne Anka
Återuppståndelsen
Kartago förlag
Efterlängtad. Saknad. Efter tio års tystnad är Sveriges elakaste, bakfullaste, kåtaste, mest verbala och samhällsanalytiske anka tillbaka: Arne Anka i albumet Återuppståndelsen (Kartago).
Upphovsmannen Charlie Christensen bor fortfarande i Pamplona och betraktar Sverige från en spansk horisont, men genom Arnes ögon. Men vad har Arne haft för sig under dessa tio år?
Trots en obönhörlig oförmåga att på ett rimligt sätt närma sig det motsatta könet, har Arne gift sig, skaffat barn – och, naturligtvis, skilt sig. Skilsmässans orsak var inte fylla eller otrohet, utan Arnes asociala responsivitet till sin frus bekymmer med vikten.
Nå, i gammalt gott sällskap driver han runt på Stockholms barer och ondgör sig över samhällsutvecklingen.
Irakkriget och Bush, feminismen och Schyman, rökförbud och dödsinsikt, klimathotet och vetenskapsprästerna, Opus Dei och katolska pederaster, yttrandefrihet och överkänsliga religioner – och med Arnes speciella kännetecken: sensmoraliska oneliners.
”Jag har inga problem med alkoholen, jag har problem med verkligheten” – så besvarar Arne frågan om varför Jeppe super.
”Bara den som tror på döden kan definiera friheten” – när hälsofascismen ersätter röka på krogen med gåstavar.
”Att må bra i dagens samhälle är som att hoppa från en skyskrapa och vara lycklig hela vägen ner” – Strindberg har fortfarande rätt: det är synd om människorna.
Den politiska satiren dödförklaras med jämna mellanrum. Det beror på att det är en svår genre. Public Service i radions P1 lyckas utmärkt. Den som minns Lorrygänget minns också utmärkt satir. Charlie Christensen verkar i samma genre, men i serieform.
Christensen hamnar också i en annan genre, rent litterärt: om den moderne mannens omoderna manlighet och mansuppfattning. I genren finns exempelvis Susan Faludis, främst reportageboken Ställd, där vi bevittnar förtvinandet av ett traditionellt mansideal.
Liksom romanförfattare som Tom Wolfe med boken En riktig man och Michel Houellebecq med alla sina romaner. Sa någon Ulf Lundell? Kanske det.
Men Arne Anka är unik. Sveriges främsta sanningssägare. Borde finnas i varje medborgares hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar