Kultursidan Västerbottens-Kuriren 100608
Jag får ett brev från Transportstyrelsen som doftar Jean Baudrillard.
Jo, faktiskt. Han var mediefilosofen som kanske bäst av alla uttolkade det postmoderna tillståndet. I hans grundläggande verk, Simulacra and Simulation från 1994, definierade han den växande företeelsen simulering, i all enkelhet: Att låtsas ha det man inte har. En simulering pekar på en frånvaro av något man vill ska framträda.
Resultatet av en simuleringsprocess kallar Baudrillard simulacra. Dessa uppträder i olika former. Den enklaste är spegelbilden av en verklig företeelse. Transportstyrelsens brev andas ett något mer komplext simulacrum vars syfte är, som Baudrillard skriver, ”att maskera frånvaron av en outgrundlig verklighet”.
Transportstyrelsen informerar om att nu har "du själv möjlighet att välja vilket företag som ska utföra besiktningstjänsten" av bilen, att jag kommer ”sannolikt få erbjudanden från flera olika besiktningsföretag” och så den outgrundliga uppmaningen ”Välj det som passar dig!”.
Detta är ytterligare ett i raden av pseudoval som vi medborgare förväntas genomföra och uppleva en ökad frihet. Den underliggande (nyliberala) filosofin är att ju fler val en medborgare får göra, desto friare är medborgaren.
Men frihet är något så mycket större än att ständigt tvingas hantera ett växande antal pseudoval, det vill säga val som i praktiken saknar betydelse, tillkomna enbart av ideologiska skäl. Pseudoval är snarare en form av tvång, och därmed ofrihet.
Eller, med Baudrillard: Pseudoval är ett simulacrum, ett sätt att dölja frånvaron av potentiell frihet.
